I’ve had enough – Take me away from here
Categories: Relationships
Nu får det hända något!
Man ska vara så tacksam hela tiden; att man har jobb, att man är frisk (bruten handled räknas väl inte?!), att man har familj, mat på bordet…..bla, bla, bla…..Ska man bara sätta sig ner och vara nöjd nu? That’s it! Nu har jag uppnått allt livet handlar om, det som förväntades av mig?
Nä, det är INTE jag! Det snacket är jag trött på, och samma CD spelas upp varje vecka:
– Äta, sova, arbeta, pengar, företag, äktenskap (jo, det är en kamp som heter duga)….och så en och annan avstickare till New York. Tack gode gud Malin, för att NY var ditt stora mål efter gymnasiet, och tack för att jag får vara en del av det – trots att det inte riktigt var av den rätta anledningen. Men vi har definitivt lärt oss mycket om oss själva, och varandra.
Och tack Alex, min grymma och bästa son man kan önska, du är så otroligt klok och mogen för din ålder. Ditt år i Atlanta, Georgia har gjort dig, till en förebild även för mig. Ditt sätt att se på livet och orka vardagen har gett mig en enormt stark tro på livet – You know what I mean!
Faktum är att de senaste 2 åren har fått mig, att ifrågasätta mitt egna liv:
– Vart är JAG på väg?
Det enda säkra svaret är:
– Stannar jag här lär jag inte komma någonstans – och någonstans SKA jag, genom att ta ett litet steg varje dag….även om det gör ont ibland!
Translation/Summary:
Sometimes, it feels like life’s only about eating, sleeping, money, work, marriage (yes, marriage is a struggle). Now, when I’ve achieved what is expected of me, is it time for me to just to sit down, and be pleased!?
– No, not me! I will not go for that!
Thanks to Malin, my emotional, angel daughter, I’ve been a part of her adventure in New York. And thanks to my awesome, great son Alex, after his 1 year trip in Atlanta Georgia he has become so wise and mature for his age, a role model even for me. All this has made me get a new perspective on life, and made me realize that my journey doesn’t end here.
So, the last couple of years actually made me ask the question:
– Where am I going? If I stay here I probably won’t go anywhere – but I want, and I’m going somewhere, by making small steps everyday ….even if it hurts sometime!
Necklace – Rebecca
Fur scarf (faux) – Ann Taylor New York
Aqua top – H&M
Nail polish – OPI ”Alpine Snow”